Att veta vilket kön någon har är basalt. "Vad blev det?" är första frågan när någon är född.
Vilket påhitt då att vi ska säga "hen" i stället för "han" eller "hon" som i Jesper Lundqvists barnbok "Kivi och monsterhund"! Och vilken uppmärksamhet det har fått i media! Seriösa språkmänniskor har bekymrat sig om att böja "hen" i olika kasus. Vad menar de och varför skulle vi? Eller är det bara en rolig lek?
Finnarna har "hän" för båda könen, det har de alltid haft, men att avsiktligt införa ett nytt pronomen har aldrig hänt i något språk, enligt en språkforskare i "Språket" i P1 idag. Det går inte.
Hade jag småbarn skulle jag inte vilja förvirra dem genom att högläsa "Kivi och monsterhund". Barn lär inte förstå ironi förrän de är tolv. Hur ska de då förstå "hen"? Eller bryr de sig inte, slinker det kanske bara ner? Själv blir jag irriterad av fördunklandet av kön. Precision i språket är väl bra även i detta fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar