Varför skriver du?

När en gång du är död
ligger du glömd.
Aldrig en eftervärld 
minnes mera ditt namn
ty du har ej
plockat en enda ros
på Pierias fält.
Okänd du då
irrar i Hades hus
svävar namnlös omkring
endast en tom
skugga i skuggors krets.               (Sapfo, 600-talet f. Kr.)


Varför skriver du, frågade jag några skrivande väninnor ikväll, nyfiken att själv hitta ett svar.  Sapfo, den grekiska diktarinnan, visste varför hon diktade. Med förfäran förebrådde hon sin väninna för att inte ha "plockat en enda ros på Periras fält”, för att inte ha format en enda dikt som gett henne ett namn; evig namnlöshet, en skugga bland skuggor var vad som väntade.  Jag skriver, alltså finns jag.  Så är det.