"Hur mycket moral kräver vi av en konstnär?" frågade Lars Gustafsson på ett samtal kring T.S. Eliot i Lund igår kväll. Detta apropå Eliots dokumenterade antisemitism. Professorn i engelsk litteratur, Marianne Thormählen, citerade tre ställen som hon fann "fullkomligt avskyvärda" hos poeten, som hon i övrigt dyrkade och skulle dyrka till sin död, som hon sa.
Går det ihop?
Står konst över moral?
Någonstans tar det slut var det är rimligt att moralisera. Vad vet vi till exempel om de antika konstnärernas moral, som Gustafsson sa. Och hur var det med Shakespeare? Vi vet inte, men citerar Hamlet utan problem, betalar biljetterna och slår oss ner. "Förvänta er inte moral, ni blir besvikna."
Mot moral satte panelen existentiellt djup. Fullsatt salong och långa applåder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar