En slump?

Läste en lustighet av danska Inger Christensen. Hon hade kommit på att det är samma bokstäver i det latinska ordet "Paradiso" som i det grekiska "Diaspora", förvisning.

"Slumpens ordnande inverkan" heter essän.

Om man läste ordet "paradiso" och provade att vara litet dyslektisk så kunde man alltså hamna i "diaspora", en mycket tankeförvirrande felåkning. Ur detta fick Inger Christensen till ett filosofiskt resonemang om Europas historia som inte var helt lätt att följa. "Förvisso blev vi förvisade från paradiset men kanske tog vi det bokstavligen med oss ut i diasporan", skriver hon i sin essä .

Blev förtjust i Inger Christensens fyndiga anagram och förundrad över hur  hon fick i hop tankeleken. Så det kan bli!

Tung läsning

Oj, dryga kilot tung
över sju hundra sidor lång
därtill
- riktigt goda recensioner;

nu tar jag mig an romanen Agaat av
sydafrikanska Marlene van Kiekerk,
huvudperson;
en kvinna fängslad i sjukdomen ALS.

Låt se om jag kommer i. Och igenom.

Den osynliga handen får ett ansikte

Den berömda osynliga handen i samhällsekonomin har fått ett ansikte.

Det är egenintresset som ställer maten på bordet åt oss, menade Adam Smith, den fria marknadens förespråkare nummer ett.  "Men han glömde påpeka att hans mamma ställde fram den åt honom varje kväll"  är den dräpande repliken av Katrine Kielo i hennes bok "Det enda könet" med undertiteln
"Varför du är förförd av den ekonomiske mannen och hur det förstör ditt liv och världsekonomin."

Kielo skriver om det oavlönade arbetets betydelse vilket stått utanför alla teorier om hur välstånd skapas.