onsdag 11 juli 2012

Hopplöst förälskad

För Hjalmar Söderberg tycks det ha handlat om "köttets lust och själens obotliga ensamhet" vad han än skrev om. Hittade en biografi om den kvinna som sägs ha varit upphov till alltsammans, nämligen en Maria von Platen, skånsk adelsfru som lämnade man och barn för att få leva i Stockholm bland konst och litteratur. 

Von Platen lär i Stockholm ha haft en sällsam förmåga att attrahera den ena författaren efter den andra, Söderberg var bara en av dem hon på eget initiativ inledde ett inte särskilt långt förhållande med. För honom blev hon hans livs kärlek, verkar det som,  medan han kanske inte betydde fullt så mycket för henne.  Biografin, "Ett liv på egna villkor" av Kurt Mälarstedt  visar att Maria von Platen stått modell både för Gerturd i pjäsen med samma namn, för Fru Gregorius i "Doktor Glas" och för Lydia i "Den allvarsamma leken". Alla dessa porträtt visar samma sak:

en kvinna som vill leva sitt eget liv och som blir respekterad och älskad för det, och en ledsen och ytterst medkännande författare därtill.

Nu förstår jag varför Doktor Glas kunde begå mord för att låta Fru Gregorius slippa sitt äktenskap; författaren ville göra allt för sin musa.


söndag 8 juli 2012

Juholt vs Löfven

Juholt var en god retoriker sades det, medan det lika ofta sägs att Löfven inte är det.

Men medan förtroendet för Juholt var i botten är det för Löfven i toppen.

Vad ska man säga om det?

Kanske hade "tråkige" Löfven inte blivit riktigt lika populär,

utan "glade" föregångaren Juholts alla ledsamma tillkortakommanden.

Vad skönt att det är han, säger folk, nu är det match igen;

retorikern fick gå hem, retoriken gjorde det inte.



måndag 2 juli 2012

Stumt

Poeten skriver

du läser.

Släpp att du är dum

om du inte begriper

vad poeten skriver.

lördag 16 juni 2012

En slump?

Läste en lustighet av danska Inger Christensen. Hon hade kommit på att det är samma bokstäver i det latinska ordet "Paradiso" som i det grekiska "Diaspora", förvisning.

"Slumpens ordnande inverkan" heter essän.

Om man läste ordet "paradiso" och provade att vara litet dyslektisk så kunde man alltså hamna i "diaspora", en mycket tankeförvirrande felåkning. Ur detta fick Inger Christensen till ett filosofiskt resonemang om Europas historia som inte var helt lätt att följa. "Förvisso blev vi förvisade från paradiset men kanske tog vi det bokstavligen med oss ut i diasporan", skriver hon i sin essä .

Blev förtjust i Inger Christensens fyndiga anagram och förundrad över hur  hon fick i hop tankeleken. Så det kan bli!

lördag 9 juni 2012

Tung läsning

Oj, dryga kilot tung
över sju hundra sidor lång
därtill
- riktigt goda recensioner;

nu tar jag mig an romanen Agaat av
sydafrikanska Marlene van Kiekerk,
huvudperson;
en kvinna fängslad i sjukdomen ALS.

Låt se om jag kommer i. Och igenom.

söndag 3 juni 2012

Den osynliga handen får ett ansikte

Den berömda osynliga handen i samhällsekonomin har fått ett ansikte.

Det är egenintresset som ställer maten på bordet åt oss, menade Adam Smith, den fria marknadens förespråkare nummer ett.  "Men han glömde påpeka att hans mamma ställde fram den åt honom varje kväll"  är den dräpande repliken av Katrine Kielo i hennes bok "Det enda könet" med undertiteln
"Varför du är förförd av den ekonomiske mannen och hur det förstör ditt liv och världsekonomin."

Kielo skriver om det oavlönade arbetets betydelse vilket stått utanför alla teorier om hur välstånd skapas.



tisdag 29 maj 2012

Sören Ulrik Thomsen

Författare brukar vara så hemlighetsfulla, men danske akademiledamoten Sören Ulrik Thomsen har i sin diktsamling "Skakad spegel" något överraskande sympatiskt,  nämligen i slutet en  översikt över händelser och diktrader som inspirerat dikterna. Rakt på radar han upp vad som inspirerat till vad och på vilken sida den dikten står. Det kan vara en banal vers i en dödsannons eller en händelse som att få en bokhylla över sig när man kommer in genom dörren, en rad  av Shakespeare med angivande av översättare eller en rad av Aspenström med angivande av diktsamling och tryckår. Avslutningsvis tackar han en bekant för lån av långbord.

Detaljer i vardagslivet naglas fast och laddas. Och som en verfremdunsgeffekt får läsaren veta vilken detalj det var.